Vårt handlingsutrymme skapas alltid i ett socialt kontext och baseras på den kunskap och information vi har. För att bryta ett negativt handlingsmönster behöver vi gå ifrån oreflekterade beteenden till ett medvetet handlande, d v s att vidga ”tankerummet”. Det är detta DIALOGEN hjälper oss med. Att få ta del av många(s) perspektiv och erfarenheter.
En ledares uppgift blir därför att ständigt försöka skapa förutsättningar för att vidga tankerummet och därmed öka handlingsalternativen. Det blir extra viktigt i tider av flux och hög oförutsägbarhet.
Hållbarhetsfrågan har skiftat förutsättningarna på några få generationer. Från att ungdomarna väntades leva upp till föräldrarnas krav och förväntningar står nu föräldrargenerationen tillsvars inför ungdomarna vars framtid blivit allt mörkare.
Vår övertygelse är att vi nu står i en situation där en bred samhällsdialog är nödvändig för att hantera den ohållbara situation som stora delar av samhället och planeten befinner sig i. Inte minst för att också våra ungdomar skall finna förtröstan inför en framtid som för många ser mycket dyster ut.
När vi talar om DIALOG bygger det på att vi respekterar, avvaktar och lyssnar in varandra. DIALOGEN är en metod som innehåller principer och förmågor som kräver träning för ett medvetet handlande. Dessa rader reder ut begreppen. Läs mer om – Kurs i Transformativ Dialog >>
Dialogens mål är att nå en ny förståelse och att därigenom forma en helt ny grund som tankar och handling kan utvecklas vidare ifrån. Man löser inte problem i dialogen, man upplöser dem! Vi ska inte bara komma överens, vi ska skapa ettsammanhang där många nya överenskommelser kan uppstå. Och vi försöker avtäcka ett fundament av gemensamma uppfattningar, som kan hjälpa oss samordna och anpassa våra handlingar enligt våra värderingar.
Ordet dialog har sina rötter i grekiskans dia och logos. Dia betyder ”genom” och logos ”ord” eller ”mening”. Dialogen är en process för att skapa mening. Men dialogen är mer än så. I ordets äldsta innebörd, betydde logos ”att samla gemensamt”.
Går man ett steg längre är dialogen ett samtal där människor tänker tillsammans, d v s i relationer. Tänka tillsammans innebär att du inte längre ser din egen ståndpunkt som den slutgiltiga, utan som ett steg på vägen. Du lossar greppet om din egen visshet och lyssnar till de möjligheter som uppstår genom att du har en relation till andra – möjligheter som du annars inte hade uppmärksammat.
Många tror att man måste rätta till olika förutsättningar eller förändra människor för att göra dem nåbara. Dialogen kräver inte något sådant. Dialogen ger oss stimulans att ta till oss den helhet som redan finns och skapa ett nytt slags samröre, där vi intensivt lyssnar till och strävar efter att förstå alla åsikter som människor kan uttrycka.
Dialogen ger oss anledning att utveckla en förmåga att lyssna och uppmärksamma mer än summan av alla enskilda åsikter.
Dialogen ger bättre möjlighet än konventionella ansatser att uppmärksamma och förstå problem som ligger längre ”uppströms”. Den ger stöd till förändring där våra tankar och känslor har sitt ursprung, i stället för på den nivå där vårt tänkande inriktas på ”resultat”
Samtalsrum och tillitskapslar
Temporära tillitskapslar
En av dialogens viktigaste aspekter är dess atmosfär, eller ”samtalsrum”. Rummet är den känsla av gemensam uppfattning och energi som kan växa fram i en grupp. Man kan inte skapa ett rum åt någon. Men vi kan ge förutsättningar, som underlättar utvecklingen av ett bra rum.
Öppningen betyder allt
Ditt sätt att öppna mötet kan komma att avgöra hur processen sedan utvecklas. I de första ögonblicken av ett tankeutbyte finns fröet till helheten i hur samspelet kommer att växa fram.
Uppmuntra deltagarna att sikta högt
Artighetstrycket tenderar att hålla nere människors vilja att dela med sig av sina drömmar. Att våga drömma om hur det skulle kunna se ut, förutsatt att man är uppriktig om det nuvarande läget, förutsätter att det fins stöd.
Var gruppens förebild
Här gör du det som krävs, inte som expert utan som en alltmer jämställd medlem i en allt större granskningsprocess.
Tala med olika personer på olika sätt
Alla deltagare i en dialog är olika. Därför har det stor betydelse att man lyssnar noga på varje deltagare och talar direkt till honom eller henne när man skapar förutsättningar för en dialog.
Lyssna på djupet
Människor måste nå den punkt där de lyssnar med sina hjärtan och hjärnor och inte bara med öronen.
Skapa trygghet för opponenter
I dialogen måste deltagarna kunna invända mot det som händer och inte känna sig tvingade att bara hålla med. Att lyfta fram meningsskiljaktigheter ökar sannolikheten för verklig dialog och granskning skall kunna uppstå.
Ge stöd för att våga avvakta
För att hantera meningsskiljaktigheter på ett bra sätt fordras också att man kan avvakta, även om det inledningsvis bara är samtalsledaren som behärskar det.
Underlätta för samtal på tvärs
Man kan öka deltagarnas förmåga att komma överens genom att hjälpa dem att ge utrymme för olika perspektiv. Genom att avvakta med egna åsikter skapas en trygg situation där alla uppfattningar kan föras fram.
Gemensamt lärande
Ofta har människor inte någon klar bild av de alternativ som finns tillgängliga. När de hamnar i en tuff diskussion tror de att de måste välja mellan att antingen hålla tillbaka sina känslor eller att slåss för sin sak. Det tredje alternativet är att utveckla den verkliga dialogen. Därför är det viktigt att tillsammans resonera om möjligheten till att föra en bättre dialog.
Lyssna efter de teman som uppstår
Man kan försöka uppmärksamma de teman som uppstår ur gruppens gemensamma intressen och idéer och som ännu inte formulerats av någon individ. Att lyssna efter gruppens underliggande frågor och dess outtalade röster aktiverar energi och ger ett större djup i meningsutbytet.
Reflektera över hela processen
En annan viktig uppgift i är att medvetandegöra vad det har inneburit att delta i dialogen. Om man uppmuntrar människor att tänka både brett och djupt ökar chansen att de tar lärdom av och utvecklar en ny kompetens p g a den process de deltagit i.
Nedan ett exempel på en reflektionsövning kring färdigheten lyssnande:
Unika kännetecken
Vi för många olika samtal i många olika former. En del viktigare och en del mindre viktiga. En del lyckade och andra mindre lyckade. Det som skiljer dialogen, från andra samtalsformer är några unika kännetecken.
Jämlikhet och respekt för oliktänkande
Det första av kännetecknen som måste finnas i dialogen, men som inte behöver finnas i andra samtal är jämlikhet. Dialogen förutsätter att varje deltagare bidrar utifrån sina unika förutsättningar. Det är dessa olika förutsättningar och uppfattningar som skapar mångfald och komplexitet, dvs just det som är nödvändigt för att samtalet ska bli nyskapande.
Empatiskt lyssnande
Det andra kännetecknet är deltagarnas förmåga att lyssna empatiskt på varandra. Empati är ”förmågan att tänka en annan människas tankar och känna hennes känslor”. Känslor är också fakta! Och det är i samtal som rymmer många känslor som vi behöver ett nytt sätt att samtala med varandra där känslorna får sin rättmätiga plats.
Öppenhet
Den tredje nödvändiga förutsättningen för dialogen är en beredskap att öppet redovisa sina egna ”antagan- den”. Bakom varje sanning, varje åsikt och varje position finns ett antagande om hur världen ser ut. I dialogen krävs en beredskap till att utforska dessa antaganden och att våga ta risken till att lära om.
Avvakta med att värdera
Den viktigaste skillnaden mellan diskussionen och dialogen finns i deltagarnas beredskap att reflektera över underliggande antaganden och göra dem tillgängliga för andra, samtidigt som manavstår ifrån att värdera dem.David Bohm, en av dialogens förgrundsgestalter, menade att våra mest inrotade tanke- mönster, som finns på nivån ”tyst kunskap”, skapar många av de hinder som isolerar människor ifrån varandra. Om någon ifrågasätter dem känner vi oss nödsakade att försvara oss – och då blir det ingen dialog.
Överraskande
Deltagarna i en bra dialog blir oftast överraskade av det resultat som dialogen leder fram till. I dialogen skapas något nytt, något som ingen av deltagarna hade med sig när dialogen började. När en mångfald tankar och känslor blandas till en helhet, då tillkommer ofta egenskaper i helheten, som inte tidigare fanns i delarna. När vi blandar väte och syre får vi något helt nytt, vatten!
Utbildning i Dialogen – och konsten att tänka tillsammans
William Issacs bok, Dialogen – och konsten att tänka tillsammans sätter fingret på behovet av, och möjligheterna till, att utveckla vår förmåga att tänka tillsammans och öka kreativiteten på jobbet och hemma. Boken gav teorin och kursen syftar till att kunna omsätta insikter i handling genom att testa dem i praktisk i vardagen.
Läs mer om – Kurs i Transformativ Dialog >>
I frågor som kräver samsyn, lärande och tillit mellan många olika aktörer blir dialogen ett strategiskt hjälpmedel för att uppnå samsyn och samarbete. Genom att ge ledare och medarbetare möjligheter att tillsammans tränga bakom orden och förstå system och sammanhang kan ett till synes så abstrakt budskap som transformation och hållbar utveckling få liv och mening.
Läs mer om – Kurs i Transformativ Dialog >>