"Måste få tipsa om Göran Gennvis (till synes) enkla, fint hållna och smått magiska Nature Quest i helgen. Vi startade och avslutade i grupp, däremellan två dygn i ensamhet. Ingen mat - jepp, fasta. Ingen mobil eller andra distraktioner. Ingen att prata med - bara ’me, myself and I’. Förutom tältet, en riktigt varm sovsäck, 6 liter vatten och 17 djupgående frågor. Och naturen förstås. Timmarna blir många. Tankarna långa. Eller snarare inga. Skogen, träden och marken bara finns där, omhuldar, skyddar och bär. En ynnest att inse. Utrensning på många nivåer. Digital detox, skogsbad för överstimulerade och trötta sinnen och kalibrering av den inre kompassen efter covid-våren och rent allmänt, den här märkliga tiden. Borde nästan vara obligatoriskt... Världen skulle vara en lugnare och ljusare plats. Rekommenderas varmt."

"I helgen fick jag äntligen chans att göra ett 48-timmars ”Nature Quest”, jättefint arrangerat av Göran Gennvi, Stiftelsen Ekskäret. Man spenderar alltså två dygn själv ute i naturen (utan mobil och annan förströelse) med målet om ”att bli den bästa versionen av sig själv”. Vi får väl se hur det blir med den saken, men jag gör åtminstone ett försök. Under de två dygnen har jag fastat, yogat, tänkt och känt en massa, medan jag vilat ögon och öron på havet, klipporna, skogen och stjärnhimlen - innan jag krupit ned i min sköna varma sovsäck i mitt tält och sovit som en stock. Kan VARMT rekommendera denna närvaro- och insiktsfyllda upplevelse. Sätter ljus på det som är viktigt, och hjälper en navigera i livet. Stort tack." 

I think this past week on top of that mountain might have changed me more than anything prior, and here’s an early attempt to explain how.
I’m still processing and integrating my experiences, but so far it all falls back to presence.
When faced with no distractions (no people, no phone, no books), no routines or decisions (no dressing, no cooking), no tasks, not even time-tracking (just the sun), something magical happened.I started paying attention. Once I accepted and got past the boredom that naturally arose, a whole new world opened up.
I started seeing connections in nature, my senses became more sensitive and I started seeing bigger systems of how things are connected.
I started seeing all the small details of things I had no idea was there and realized not only how magical everything is, from a “simple” blueberry to myself, but I started seeing, and more importantly feeling, how it’s all part of one system. How WE are all part of one system. ⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
I started calling it true presence to myself because it felt more real. I wasn’t just there as a person observing an item or an experience, I WAS the experience (I know it sounds crazy but I have no other way to explain it right now, that’s how it felt).
In that presence, in that state of mind, lived only joy and love. I was blown away. Actually, after a while, I started laughing. Laughing at the irony of how we’re all walking around half miserable seeking happiness when all we have to do is stop and start paying attention. To ourselves. To other people. To all the beauty around us, and inside of us.
A #NatureQuest can really be a life-changing experience. It surely was for me. If you’re in Sweden and want to know more, head over to @naturacademy

Att arbeta med ledare & organisationsutvecklingar har inte sällan karaktären av att fånga ständigt undflyende ögonblick. Intressenter och konkurrenter jagar i varje situation marginaler och tiden, eller snarare upplevelsen av brist på tid, leder alltför ofta till alltför dåliga beslut. Möjligheter att stanna upp och tänka efter i djupare mening minimeras till förmån för en utökad förmåga till flexibilitet och blixtsnabba omställningar. En trolig konsekvens blir att alltfler aktörer blir alltmer ”mainstream” i allt snabbare takt i sin jakt på den gäckande originaliteten. Ramen för systematisk eftertanke saknas men jag tror att Naturakademin har själva nyckeln i sin idé. Ledare jag arbetat med & som upplevt programmen vittnar om upplevelser av en sällsam stillhet, en annan tidräkning och förskjutningar av personliga såväl som professionella perspektiv av bestående karaktär. Enkelheten och tystnaden blir alltmer exklusiv i vår globaliserade värld med sitt bullrande monotona utbud. En plats i civilisationens utmark, utom räckhåll för både 4 & 5G master, kommer att bli alltmer eftertraktad. Jag vet för egen del att jag återvänder dit med andra chefsgrupper för att söka stillheten, den klara tanken och den djupa känslan som vi finner i "Naturakademin".

Bästa Hälsningar

Ole

It was a great adventure, I seem to have returned looking rested and tanned the assumption being I had been relaxing on the beach. If only they knew. Hard to really share something so detailed to do with time and the senses opening up particularly in everyday discourse. I have come away with something to treasure and the sense of more of this work being necessary. I know it is a start of a process that fits into other processes already taking place in me.

I was fortunate to participate in Naturakademins's recent, WiLD Nature Quest in the mountains up north in Sweden July. I got to some profound understandings about my life and myself. I highly recommend Göran to all executives in the world. Get Wild people!

In my work I have relied largely on my intellect and applied "the Harvard way" to the tough challenges that need to be dealt with. The simple techniques that Naturakademin and WiLD taught us, during a retreat for business leaders, provided a turning point for me. It is as simple as: Slowing down the mind and letting the answers come without effort, and from a deeper source. I think all people - but especially those that lead others - should have access to these techniques. And the earlier you get them - the better!

Jag är pånyttfödd. En vecka varav 4 dygn i solo, dvs. själv i en mindre cirkel, utan mat, utan sällskap. Bara jag och naturen, mina tankar och närvaron. Inte så mycket annat att göra. Hämtade mitt vatten från, och badade i, den iskalla fjällbäcken, som såg ut som något från Sagan om ringen. Och utsikten, Oh My God. Jag har rest mycket i mina dagar, och sett många vackra vyer. Detta var något utöver det ordinära. Valde en blåsig plats på en bergskam med utsikt över en vidsträckt dal med tre glittrande sjöar, snöbetäckta fjälltoppar i öster, i söder och Norges majestätiska fjällkedja i väster. Fjällvädrets uppfriskande nyckfullhet och solens resa över himlavalvet. Solnedgångar att dö för. Dagarna och minnena flyter ihop. Vid ett tillfälle, efter årtiondets hagelstorm där jag ligger ensam i tältet och undrar om det ska blåsa sönder, spricker himlen så smått upp och jag möts av regnbågen på ena sidan av dalen och solens strålar som skär ner genom molnen på andra sidan, som i en katedral. Det är svårt att inte bli ödmjuk vid ett sådant tillfälle. Eller när helikoptern, det första jag ser från civilisationen på tre dagar, flyger rakt över mitt huvud och försvinner västerut, och jag bryter ihop i tårar och tacksamhet för att jag är en del av något större än mig själv. Och sen skrattar högt inför min egen begynnande galenskap.

Jag bär med mig många vackra ögonblick. Det viktigaste är dock vad jag tar med mig framåt. Känner först och främst ett mycket starkare band till och ödmjukhet inför naturen än tidigare. Jag antar att det är vad som händer när det inte finns så mycket annat att göra än att studera en humla i en timme. Eller när jag står i full mundering i hällregn och blickar ut över åskvädret och blixtrarna på andra fjälltoppen. För det andra inser jag att jag gjort en enorm resa de senaste åren, och jag känner mig mer grundad än någonsin. Upplever en stark tillit till livet och till mig själv, bortom de yttre symboler för framgång som vi ofta omger oss med. Inser hur viktigt det är att agera med intention och eftertänksamhet, inte reaktivt och av slentrian. Bär också på en väldigt djup närvarokänsla. Blir lätt tårögd inför det vackra, ett musikstycke kan få mig att helt släppa det jag gör och stanna upp som i trans i flera minuter. Inser att livet är ett mysterium, och jag har bara nu att leva det till fullo. Ödmjukhet och närvaro, vänner. Det är fina ord.Ville bara förmedla en liten glimt, hoppas det gav något. Rekommenderar alla att göra detta. Naturakademin Learning Lab anordnar nästa i höst, i skärgården, för den som vill.

Two days ago I met with one of the participants from our recent Archipelago Quest. She is a member of the executive team that we together with Naturakademin Learning Lab brought to the far-out skerries of the Stockholm Archipelago. I asked her what she thought about our exercise. Well, she said, some of us were a bit skeptical before we went out. However, that changed during the preparations, and we all thought it was great!  Let's start at the beginning. The CEO of a super successful company called us during early spring. She wanted to, as she expressed it, develop the executive team even further. They were already doing things right, processes working well, clients very satisfied and employees happy. “There is still some potential in finding common courage, based on a common holistic view. If we reach that level, we will be able to secure our fulfillment of the vision over time, despite fast changes in our environment”.

The CEO, who is a brave, dynamic, and very bright person, was challenged by the somewhat different format that we presented. Challenged in a positive way. She could soon see that our approach was different from traditional workshops, both in terms of format and in terms of potential impact. The decision was made and the team received brief information. We emphasized the potential outcome of the Quest and on the setting in beautiful nature, a rare opportunity for deep reflection on the most important questions and issues.  Already during preparations the evening before the Quest, we could see that the team members actively sought to follow and to understand the information, tools, and exercises. Even the silence was welcomed. After the Quest, it was a great joy to gather all members of the team from their individual skerries. Big smiles on quiet faces.  The team has gathered after the Quest to secure all new perspectives on corporate issues. There was a concrete plan on how to continue.

Jag deltog i en Nature Quest både av personliga och av professionella skäl. Efter att ha deltagit i en kortare Quest tillsammans med John P Milton och Göran Gennvi för flera år sedan har jag hela tiden vetat att jag vill göra det igen. Att få möjligheten att skapa en egen Quest, med bästa möjliga guidning med utan att behöva ta till sig ett färdigt koncept, är en unik möjlighet. För mig handlar det om att bättre förstå hur man genom närvaro och avslappning kommer närmare sig själv och omgivningen, och hur tankar och beslut kan bli klarare. Den nära kontakten med naturen är avgörande för att detta ska ske. Jag tycker Nature Quest har gett nya perspektiv på såväl små som stora saker. Jag märkte av en ökad uppmärksamhet när jag kom tillbaka till vardagen. I mitt arbete med ledare i näringslivet kommer jag att ha stor glädje av nya tankar. Jag kommer också föreslå ett par av dem att själva delta i en kommande Nature Quest eller motsvarande.

Inte kunde jag ana att helt solokvist med ett tält, en renfäll, vatten, citroner och lite cayennepeppar, skulle bli några av mina viktigaste dagar i livet. Den starka upplevelsen av hur en känsla av Ensamhet förvandlas till en helt överväldigande upplevelse av Enhet blev så avgörande att jag nu definierar mitt liv som ett ”före” och ett ”efter” Solon. När jag tillät den vilda fjällvärlden att hänföra mig, att föra mig bort från vardagens tankesplittring, uppstod två möten. Det första mötet var med vår fantastiska planet och hela himlavalvet därtill. Ett möte som plötsligt löstes upp med känslan av att jag var ju också detta. Begreppen ”ut i naturen”, ”vi måste vara rädda om naturen” kändes plötsligt märkliga – jag är ju detta. Det andra mötet var mötet med mitt inre. Mina tankar visade sig genereras ur föreställningar och gamla mönster. Detta kunde i ”tystnaden” träda fram i ljuset på den lilla bergsplatå där jag slagit läger med dag och natt, fåglar och renar, bäckar och stenar. Identifieringen med mitt inre släppte och jag såg varigenom jag filtrerade verkligheten. Naturens kärlekskraft var tvingande. Känslan av gränslös frihet och tillit infann sig. I år är det minsann dags för nästa Nature Quest.

Jag längtar…

De tre dagarnas Solo var en av de mest kraftfulla verktygen för personlig utveckling jag kommit i kontakt med. När vi lämnar våra liv och distraktionerna bakom oss och ensamma ger oss ut i det vilda för att möta det som ligger framför oss händer något. Vi börjar se oss själva och de tankar och mönster som sällan kommer till ytan. De insikter som kommer under en solo är inte kognitiva, de är känslomässiga och därför mycket mer kraftfulla när det kommer till beteendeförändring. Upplevelsen är svår att sätta ord på, den måste delas och kännas, men jag lovar dig; den var av ett livsavgörande slag.

We have had the privilege to be guided by Göran through a two-year regenerative learning process to find the source code for success and for our complete international organization to internalize the findings. A better understanding of the importance of trust-building in our business and how to nourish a trust-building corporate culture has been developed through different dialogue workshops. Three major Learning Labs were held both internationally and in Sweden were all employees participated. In between the learning labs, a strategy work was carried out together with the CEO to fine-tune the source code and conceptualize a corporate culture description. Ours strengthen culture, improved financial results, and rate of growth is the best receipt of the value of Göran's work. Thurne Teknik has now been acquired by a larger international player and structural capital develop over the last year will be a great platform for continued and accelerated growth.

Göran himself easily gained the trust and respect from the group of cultural diversity and was early appreciated as one of the team. He was very responsive and helpful in the planning of the week and could well understand our specific organizational and industry challenges. Through all well-organized and thoughtful week of scheduled workshops, open dialogues, and meditations we all came home energized, relaxed, dedicated, filled with new insights, and much stronger as a team. The session and the work done by Göran were well above all our expectations and we can see the good result already in our daily operations.

Göran is one of our (oh so important) co-creators at Houdini Sportswear. As such he has contributed immensely on our journey, in many more ways than I, and perhaps he had initially anticipated. From leading the entire Houdini team through a Nature Quest in the outer archipelago to engaging in our philosophical reflections around our brand and purpose to helping shape our plan for the future to connecting us with key thought leaders to reach even further. Göran is this curious, wise, generous, and fun systems thinker who engages, goes in-depth, and innovates in a systemic way, leaving nothing or no one behind.
Thanks, Göran!

We at Lifesum had the pleasure to work with Göran on both the leadership level and with the whole company on our future vision and strategy. Göran was key to get us moving fwd. Göran really demonstrated how experienced and talented he is in the field of transformation and leadership development. His competence, way of listing to what is happening, wisdom, positive energy, and adaptability to the situation makes it a treat to work with him.

When faced with no distractions (no people, no phone, no books), no routines or decisions (no dressing, no cooking), no tasks, not even time-tracking (just the sun), something magical happened. I started paying attention. Once I accepted and got past the boredom that naturally arose, a whole new world opened up. I started seeing connections in nature, my senses became more sensitive and I started seeing bigger systems of how things are connected. I started seeing all the small details of things I had no idea was there and realized not only how magical everything is, from a “simple” blueberry to myself, but I started seeing, and more importantly feeling, how it’s all part of one system. How WE are all part of one system. I started calling it true presence to myself because it felt more real. I wasn’t just there as a person observing an item or an experience, I WAS the experience.⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀

In that presence, in that state of mind, lived only joy and love. I was blown away. Actually, after a while, I started laughing. Laughing at the irony of how we’re all walking around half miserable seeking for happiness when all we have to do is stop and start paying attention. To ourselves. To other people. To all the beauty around us, and inside of us. A #NatureQuest can really be a life-changing experience. It surely was for me. If you’re in Sweden and want to know more, head over to @natureacademy.